Våra senaste
toppartiklar

- Computer Sweden:

Så säkrar de
chokladfabriken
mot magnetbomber


Foto: Kristina Sahlén - Computer Sweden:

"Därför är gratis uppkoppling
bra för Sverige"


Foto: Sveriges riksdag / Montage - Computer Sweden:

Foto: Sveriges Riksdag / Montage

De har flest it-namn
på riksdagslistorna


- Internetworld:

Tele2 vill rädda Swipnet trots allt

Människan, datorn och framtiden

Skriv en kommentar
6 juli 2010 01:41

Hur ser det ut om hundra år?
Det vet ingen och det är riktigt roligt att se hur tänkare för hundra år sedan såg på hur vi skulle ha det idag.

Femtio år kan vara mer rimligt att sia om.
Hur tror jag att det kommer att se ut om femtio år?
Vi kommer inte att ha övergett de datacenter vi börjar se växa upp som svampar ur jorden i snart varenda världsdel.
De kommer att fortsätta växa och fungera som ett stort moln.
Vi kan inte heller lita på Moores lag som den ser ut idag.
Jag är inte ens säker på att morgondagens datorer kommer att ha transistorer som Moore nämner i sin lag.
Många ser i framtiden memristorer och det är nog bra men jag tror mer på kvantdatorn.
Memristorer är nog bara ett mellansteg på vägen mot den ultimata PC’n.

När jag ser in i framtiden ser jag ingen dator utan jag ser en människa.
En förfinad människa i symbios med sin inbyggda PC.
Det kan låta förmätet men i hjärnan finns det gott om plats att bygga in en egen kvantdator.
Hjärnan består mest av fett och vatten och denna sörja finns det goda möjligheter att smyga in lite finelektronik

När man läser forskningsrapporter så så slås man över hur litet allt börjar bli.
Man talar om transistorer med en tjocklek på en molekyl och tre molekuler i omkrets och då snackar vi gammaldags teknologi.
All elektronik drar mindre och mindre ström.
Idag talar forskarna om att lägga en piezoelektrisk tråd på hjärtat som kan helt ersätta batteriet i pacemakern hos hjärtpatienter. I framtiden kan vi driva en hel dator med trådar runt ett större blodkärl
En hjärncell består av en massa molekyler och det ligger vattenmolekyler och annat mellan cellerna.
Hjärnan har gott om energiförsörjning och ligger på kroppens mest skyddade plats i skallbenet.
Allt detta går att utnyttja för en smart ingenjör.
Vi ser idag nanomaskiner som är några molekyler stora som kan programmeras.
I framtiden kan de programmeras med ännu mera precision och då är det inte långt bort att skicka in nanorobotar i kroppen för att serva, reparera och uppgradera.
Varför inte torka ut kroppen så vi lider av en ordentlig vätskebrist i skallen.
”Hälla” i en soppa bestående av vatten, nanorobotar och kvantdatordelar.
Sedan kan nanorobotarna i lugn och ro köra runt datorkomponenterna och binda ihop dessa.
Idag ser jag inget sätt att använda kroppens eget nervsystem pga risk för överbelastning men det finns plats för ett eget datanätverk som imiterar kroppens eget som skulle kunna användas av kroppen själv vid behov.
Det konstgjorda nätverket skulle kunna läggas som en tunn strumpa runt det vanliga nervsystemet och skulle inte ta särskilt mycket plats.
Det nätverk jag tänker på är inte det vanliga nervsystemet utan det nyupptäckta smärtsystemet som reagerar fortare än någonting vi sett.
Skulle det bli trångt i vissa hål är det bara för nanorobotarna att karva ur lite ben så löser det sig.
Det lustiga i samanhanget är att det skulle inte behövas så mycket dator i skallen när vi snackar kvantdator.
Dagens processorer är inte stora och de innehåller runt två miljarder transistorer.
Jag vet inte hur många processorkärnor som körs i superdatorn där de försöker simulera en kvantdator men det är enormt många och de håller just nu på att simulera en kvantdator med TVÅ bitar.

Ett par kvantdatorer som körs parallellt bestående av 1024 bitar borde knäcka alla datorer tillsammans på topp 500-listan.
Jag vet inte hur många kvantdatorer det blir om man satsar på att stoppa in dagen 2 miljarder trasistorer som kvantbitar.
Att det finns plats att sprida ut betydligt mycket mer datakraft i hjärnan än det som får plats på ett av dagens pyttesmå processorkärnor förstår nästan vem som helst.
Folk springer ju runt med gevärskulor i skallen som de inte ens märker av och en gevärskula består ju av betydligt mycket mer massa än vad en processor innehåller.
Jag skulle tro att en nörd kommer att ha mycket mer processorkraft i sin skalle om femtio år än vad mänskligheten har fabricerat totalt så här långt.
Då har jag inte lagt in mer datakraft än vad som ryms i en gevärskula.

Hur skall det styras då kommer frågan.
Om vi tittar på the bleeding edge på protessidan så kan folk idag på experimentella proteser styra fingrar lika bra som sina egna efter lite träning.
Kroppen har en enorm förmåga att anpassa sig så när forskarna kopplade in protesen så fick testpersonen tänka på att böja fingret medan labpersonalen böjde fingret.
Protesen kände av elektriciteten i armen när testpersonen böjde fingret och efter ett tag så behövde inte forskarna böja fingret utan testpersonen styrde protesen helt själv med enbart tankekraft.
Testpersoner har fått ha på sig ett hårnät med sensorer och fått styra runt pekare på en dataskärm och det allra senaste är att styra hela datorn.
Totalförlamade patienter har fått ett nytt liv. De kan kommunicera med omvärlden och själva styra sängens kringutrustning.
Det skulle inte vara så svårt att styra den inbyggda datorn som har kontaktytor hela vägen.
Får man den injicerad redan som barn har man lång tid på sig att träna

Men data skall ju visualiseras tänker någon.
Nu skall jag inte ta till det mest extrema och föreslå den mest trippade lösningen som består av hallucinationer.
Jag gillar tanken på ett hallucinogent gränssnitt och vi kommer nog dit en dag.
Jag vet inte riktigt hur forskningen ser ut men jag gissar på att om vi har en kompetent kvantdator inne i skallen lär sig hjärnan på nåt sätt att snacka med den.
Men.
Om jag går efter hur långt vi kommit i dagens forskning så finns det redan idag på experimentstadiet kontaktlinser som kan visa grafik.
Kontaktlinser som inom en väldigt snar framtid drivs med kroppen som kraftkälla.
Att odla fram ett öga av stamceller där skärmen byggs in som man byter ut är ingen utopi.
Redan idag odlar forskare fram tänder och annat till möss från stamceller tagna från musens hud som intransplanteras med gott resultat.
Det odlas fram öron till amerikanska soldater osv.
Att odla fram ett kroppseget öga är inte direkt någon utopi utan kan göras i massor.
Med ett oändligt antal riktiga ögon att träna på borde det inte vara några problem att flytta in kontaktlinsens funktionalitet in i själva ögat.

Men skall jag spela World of Warcraft i huvudet vill jag höra något med tänker någon nu.
Där finns det redan en lösning.
Cochlea-implantat som används till döva.
Dessa börjar bli så förfinade att en kille på Ted Talk spekulerade i om inte döva snart hade fördel mot oss hörande eftersom utvecklingen gick så fort att de med implantat kunde få betydlig större frekvensomfång och högre känslighet.
Detta redan idag.

Och sedan sitter vi där med världens superdator och knackar pekfingervalsen vid en terminal för att surfa på nätet.
Nää
Inte direkt.
Bluetooth 3 är nyligen släppt.
Den drar väldigt lite ström, har en räckvidd på ca 7 meter och är snabbare än WIFI.
Kan man driva en pacemaker redan idag kan jag inte se några som helst problem att driva en Bluetooth 10 eller motsvarande.

Nu är ju klockan rätt mycket så det går trögare att tänka vidare.
Vad skall vi använda människan 2.0 till?
I det där stadiet kan man lugnt säga att vi har all världens kunskap inom oss och lite till.
Alla fakta som finns kommer vi att bära med oss för jämnan
Det kommer inte att vara några få mattesnillen utan vem som helst kommer att kunna räkna ut det mesta.
Visst kommer några att sticka ut från mängden genom sitt drivna sätt att bearbeta data och upplevas som genier.
Men gemene man kommer att ha en helt annan plattform att stå på när det gäller kunskap.
Alla kommer att kunna bokföra, alla kommer att kunna läsa saker på olika språk, alla kommer att kunna programmera ja allt som idag kräver ett bra minne och teoretisk utbildning kommer alla att kunna utföra.

Något vi bör tänka på redan idag är öppna lösningar.
Vi vill inte att våra barn skall vara Microsoftslavar redan som spädbarn och betala årliga licensavgifter.
Inte heller vill vi ha äppelbarn som inte får göra som de vill och inte kunna kommunicera med andra för att Steve Jobs bestämt så..
Inte heller skall de behöva betala någon Ciscoskatt för att kommunicera med de andra nio miljarderna människor.
Vi bör alltså stödja öppna protokoll och öppen källkod så långt vi kan.

Det är alltså de val vi gör idag som ger våra barnbarn deras frihet.

Nu fick ni något att tänka på i hängmattan.

Anakin

Ett svar till “Människan, datorn och framtiden”

  1. Många intressanta och tänkvärda funderingar

Kommentera inlägget

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Var god skriv in texten du ser nedan:

XHTML: Ni kan använda er av följande taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Nyhetsbrev
Kontakta oss
Postadressen är:
IDG.se, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm

Telefon (växel): 08-453 60 00

Ansvarig utgivare: Carl Grape



Om IDG.se
Copyright © International Data Group
Sök efter artiklar och produkter: