Våra senaste 
Vi inom IT ser ju självklara fördelar till varför vi borde vara en naturlig del av verksamhetens utveckling. Varför lyckas vi då inte med att få gehör från verksamheten att ta till sig alla våra fantastiska idéer?
Är det så att verksamheten bara inte fattar för att de inte vill fatta? Kan det vara så att om verksamheten inte kommit på det själva, så duger det inte? Kan det vara så att det handlar om kommunikation?
Utgångsläget bör vara att betraktarens ögon gäller! Är det så att om vi (dvs IT) kommunicerar på ett sätt som gör att vår Kund (internkund, främst) inte förstår vårt budskap, är det faktiskt upp till oss att ändra budskapet. That’s it!
Man kan tycka precis vad som helst om detta, men vi säljer ju faktiskt något (ett budskap, ett behov, en tjänst, en produkt) och om vi vill ha den såld, måste vi också uttrycka oss på ett sätt att Kunden (skriver internkund igen, men egentligen är det ju ingen skillnad) förstår vårt budskap och tycker det är attraktivt.
Detta bör vara några enkla förhållningssätt:
- Betraktaren/mottagarens ögon gäller!
- Förstår inte Kunden vad du vill och vilka mervärden som uppstår med ditt förslag, ändra budskapet
- Testa ditt budksap på ”trogna” intressenter innan du ”gets into battle”
- Var inte rädd för att justera ditt budskap beroende på vilka intressegrupper du träffar
- Tag reda på innan vilka du ska träffa och vad som är viktigt för dessa intressenter
- Håll det kort med tre-fyra viktiga punkter
- Ju mindre insatta vi är i ett ämne, ju svårare har vi att ta till oss för mycket information
- Ha med dig två-tre viktiga punkter till
- Kan användas senare i dialogen om Kunden tvekar
- När Kunden köpt ditt budskap, SLUTA SÄLJ!
- Hänger ihop med ovan punkt. Finns ingen anledning att spela ut alla argumenten, kan snarare behövas i ett senare läge när Kunden eventuellt tvekar
- Håll det kort – Japp, jag själv jobbar fortfarande på denna, hur gör jag mitt budskap krispigt!
Idag har jag varit på helikopterprovflygning! Min dotter är på mig när jag använder svärord, så det gör jag inte, men FY RACKARNS vad häftigt detta var!
Jag flög med en instruktör i en Robinson R22 från Säve ut till Marstrand och tillbaka. Fick spaka mycket mer än jag hade hoppats på.
Jag har ju för länge sedan hållit på med skärmflygning så viss luftvana hade jag, men detta var ändå en helt annan upplevelse. Tycker att jag kom in i det ganska bra efter ett tag. Efter att vi kom tillbaka till Säve, visade piloten hur en autorotation fungerade från 1000ft ner till marken. Därefter fick jag chansen att hovra – först bara med styrspaken (OK), sedan med pedaler och stigspak (OK), men sedan när även styrspak kom in, då blev det väääldigt vingligt…
Detta är något som jag gärna gör om, kanske som en introduktionskurs i helikopterflygning.
…för resan att byta karriär och bli helikopterpilot får nog förbli en dröm.
Men rackarns vad häftigt det var!
Jaha, då har jag tagit beslut att inte ställa upp i Göteborgsvarvet. Jag är alldeles för dåligt tränad iår. Har hittils kommit upp i 25 km, suck.
Våren har varit tuff och har inte bjudit på så mycket träningsmöjligheter.
Milstolpe passerad. KL ger accept på mitt organisationsförslag och den resa som detta innebär.
Nästa närmaste aktivitet blir att rekrytera nya enhetschefer.
Med detta kan bloggen börja på riktigt!
