Jag skrev redan i september 2007 om att Ryssland tagit beslut om att rulla ut Linux i alla skolor senast 2009. Då hette det att man skulle portera alla nödvändiga applikationer till Linux och att ett pilotprojekt hade inletts i tre regioner i Ryssland. Linux-distributionen skulle heta RussianOS, eller åtminstone vad som på ryska har samma innebörd.

Sergey Shalmanov, analytiker på CNews som rapporterade om händelsen, noterar att:

den existerande modellen för att använda programvara i utbildningen i Ryssland definitivt kommer att misslyckas. Den har redan förlorat vissa av sina fördelar på grund av utspridd piratkopiering av i det närmaste gratis Microsoft-programvara. Det nuvarande förfarandet att installera Windows-programvara på skoldatorer är inte vinstgivande varken ekonomiskt, pga rabatter för klient-licenser (som är dyrare än Linux), eller strategiskt då det knyter unga användare till plattformen och produkterna från företaget på ett tidigt stadium, även om de är väldigt populära och smidiga att använda.

Igår rapporterade The future of things om att planerna har tagit en mycket fastare form. Medlemmar i den Ryska federationens federala församling (ryska parlamentet) har skrivit ett brev till Rysslands president Dimitrij Medvedev om vinsterna med ett ”nationellt OS”. Enligt Alexei Smirnov, generaldirektör på det ryska företaget ALT Linux, ”kan ett operativsystem kallas ”nationellt” om myndigheterna har rätt att distribuera eller förändra det, och på detta sätt aktivt påverka dess utveckling som en kund gör. Inget sånt system existerar ännu som motsvarar dessa krav, vare sig inom öppen källkods-communityn eller som proprietär programvara. Kom ihåg att om det här operativsystemet är öppen källkod och ju mer Ryssland invsterar i den internationella öppen källkodsrörelsen, ju mer kommer Ryssland att påverka den.”

Föga förvånande var ryska delen av Microsoft inte speciellt imponerade och planerna kritiserades hårt. ”Ryssland behöver inte ett nationellt OS. Först och främst behöver existerande IT-lösningar realiseras”, säger Oleg Sutin, chef för ekonomi- och utvecklings-avdelningen hos ryska Microsoft. ”Det är inte tillräckligt att bara utveckla ett OS, det måste knytas ihop med existerande lösningar, garantera interoperabilitet och bra infrastruktur.” Enligt Sutin är programmeringen av ett sånt system en liten del jämfört med de affärsrelaterade utmaningarna för projektet.

Alexei Smirnov är å sin sida övertygad om att systemet kommer att spara pengar åt ryska staten och minska beroendet av utländska licensavtal och programvaror.

Presidenten har dock inte uttalat sig i frågan ännu, eftersom projektet enligt artikeln inte riktigt passar in i mallen för ett statligt projekt. En talesman uttryckte att projektet kan komma att stödjas genom reglering, vilket kommer att ”pressa marknaden att ta till sig projektet”. Över lag verkar det som att projektet är på god väg att välkomnas av ryska staten, som hoppas att det inte bara kan ge landet en ökad möjlighet att skräddarsy datorsystemen, utan också en ökad kontroll över tillgång till operativsystemet och dess användande.

Jag själv ser en trend här, där de såkallade BRIC-ekonomierna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina går före och standardiserar på öppen källkod. Kina har gjort det på ett inte alltför snyggt sätt, men deras Red Flag Linux kommer att bli standard. I Brasilien kör man Linux så det skriker om det och i Indien och Ryssland är man på gång stort mot en öppen och billig IT-infrastruktur.

På något sätt lyckas ändå USA klänga sig fast som världsledare trots sina enorma utlandsskulder (till bland andra Kina och Indien) men det kan omöjligtvis hålla i längden. Enligt filmen I.O.U.S.A. (I owe USA) är det nuvarande budgetunderskottet 53 000 miljarder dollar ($53 000 000 000 000). I deta påverkar de också Sverige, den femtioförsta delstaten, som har en lång väg att gå på öppenhetsvägen.

Hur som helst kommer BRIC-ekonomierna stort här i världen, och de standardiserar på öppen källkod, av både politiska och ekonomiska skäl.

Vi går en spännande framtid till mötes.

Den senaste Netcraftundersökningen visar att marknadsandelen för Linux har kympt sedan förra mätningen. Apple däremot ligger snart över 10% och trenden är tydlig. Det går bara uppåt uppåt uppåt för Mac OS X.

Linux ligger och skvalpar runt en procent och röster börjar nu göra sig hörda att man borde satsa på en endaste Linux-distribution som passar alla. Detta tycker Linus Torvalds, och jag, inte är någon bra idé.

Visserligen är det nyttigt att det finns en gemensam standard för användargränssnitt och en eller ett par stora distributioner, till exempel Fedora, Mandriva, openSuSE och Ubuntu, så att de som inte är intresserade av teknik utan av funktion också har alternativ. Men att ta bort mångfalden är att ta bort möjligheterna till anpassade specialfall.

Många av de över 500 distributioner av Linux som det finns fyller en liiiten liten nisch och gör förmodligen sitt jobb bra. En överbloatad Linux-distribution med 3D-effekter och mängder av gadgets på skrivbordet skulle inte fungera så bra för äldre datorer, mobila internetenheter (MIDs) eller inbäddade enheter.

Linus Torvalds menar att det inte bara är bra, utan att det är absolut nödvändigt att ha ett flertal olika distributioner och låta marknaden bestämma vilken som fyller deras behov bäst.

Mac OS X vinner inte marknadsandelar för att det är ensamt majestät, utan för att det fungerar fläckfritt på den hårdvara det körs på, är enkelt att använda och sällan strular till det med kringenheter. Plugga i och använda är oftast det enda man behöver göra.

Många med mig är besvikna på Asus och deras beslut att skeppa Eee PC-modellerna med en stympad XP-look-alike med stora begränsningar i användbarhet. Jag hade hellre sett en fullfjädrad variant av exempelvis Eeebuntu, där jag inte hade känt mig lika bakbunden. Trots procentuellt sett stora framgångar har Linux ändå förlorat slaget om netbook-marknaden till Microsoft.

Jag fruktar också att HPs Linux-distribution på deras kommande HP Mini 1000 Mi (Mini-me?) kommer att bli lika illa, men jag hoppas på motsatsen. Att besluta sig för att helt (?) ta bort kommandotolken kan omöjligtvis vara 100% positivt, men sänder åtminstone klara signaler att man inte behöver den på just den datormodellen. Det kan ju vara positivt med tanke på vilken bild människor verkar ha av Linux som något svårt och komplicerat.

Men mångfald är styrka och det kommer säkerligen komma en eller ett par remixer eller distributioner som är skräddarsydda för HPs Mini-me också. Den som lever får se.

Det är hela tiden ett jävla krig om viken distribution av Linux som är bäst, vilken som har smidigast installation, pakethanterare, bäst hårdvarustöd, snyggast desktop och senaste applikationerna.

Så hur vet man vilken distribution som passar för just ens egna nuvarande och framtida behov? Svaret är att det gör man inte, åtminstone inte om man aldrig provat förut. Hur ska det då vara möjligt att välja mellan alla dessa olika varianter?

Det finns ett antal kriterier som kan vara bra att hålla i minnet, i min egen rangordning:

1. Kör det dina vänner kör. Har du inga vänner, kolla vad din personal, din släkt eller familj använder. Personlig hjälp är ovärderlig, om så dina vänner kör distributionen Linux From Scratch och är villiga att hjälpa dig. Då har du alltid någon att fråga om problem som du stöter på. För det kommer du att göra. Denna punkt är viktigare än alla de andra tillsammans.
2. Ta den du kan hitta mest dokumentation kring. En stor gemenskap med mycket egen dokumentation är att föredra framför en med en mindre mängd, just för att slippa mecket med att anpassa dokumentationen till din egen distribution. En förutsättning är dock att den är aktuell, relevant och lättläst.
3. Ta den där det finns en aktiv gemenskap att fråga. Välj en distribution där det faktiskt finns folk som sitter och svarar på frågor hela dagarna. Om gemenskapen är stor, eller har varit stor, men numera är inaktiv hjälper det inte dig som nybliven användare.
4. Ta den mest tekniskt framskridna varianten. Om du varken har några vänner eller bekanta som kan hjälpa dig, om du inte kan hitta dokumentation på nätet eller har ett aktivt och kompetent forum att fråga i ska du välja den mest tekniskt framskridna varianten.
5. (Om du kan,) kontrollera att din hårdvara fungerar med distributionen. Ibland fungerar viss hårdvara mer eller mindre bra med olika distributioner. Om du har möjlighet, kontrollera så att det som sitter i din dator fungerar med den distribution du väljer.

För att vara lite mer konkret skulle jag vilja påstå att du i första hand ska välja:

1. Det din kompis kör
2. Någon av Fedora, Mandriva, OpenSuse eller Ubuntu.

Själv valde jag Ubuntu (för ungefär två och ett halvt år sedan) på grund av att jag kört Debian innan och var mest van vid det systemet. Hur andra gör sina val är upp till dem.

Ett stort problem inom rörelserna för Fri programvara och Öppen källkod är den splittring som finns mellan alla de webbplatser som behandlar ämnet. För att råda bot på detta problem startade jag inom Svenska Linuxföreningen arbetsprojektet Svenska FOSS-nätet.

Nätverket är ett projekt som syftar till att länka samman alla sajter som har Fri programvara och Öppen källkod gemensamt, för att det ska bli enkelt och smidigt att hitta aktuell, relevant och läsvärd information om Fri programvara och Öppen källkod.

Långt ifrån alla webbplatser är ännu med i nätverket, och långt ifrån alla får i dagsläget plats heller. Men vi jobbar på det.

Målet med Svenska FOSS-nätet var från början bland annat att samla all information i en gemensam wiki-struktur och sedan anpassa utseendet för de olika webbplatserna, något som nu ser ut att kunna realiseras. En annan vision är att få gemensam inloggning via OpenID till de webbplatser som är anslutna, genom att starta en OpenID-provider i Svenska Linuxföreningen.

Detta ligger fortfarande i framtiden, men jag har börjat titta på olika alternativ och har fastnat för ramverket Zend_OpenID för att genomföra detta. Förhoppningsvis är det något som kommer att börja byggas i vår.

E-postprogrammet Evolution har ganska länge kunnat synkronisera sig mot en Exchange 2007-server, men då har det varit genom ett kommersiellt inköpt tillägg. OpenChange-projektets mål är att kunna kommunicera genom Exchanges egna MAPI/RPC-protokoll och inte genom WebDAV och IMAP. Det finns redan fungerande prototyper för mailsynkronisering mot OpenChange, skriver australiensiska Computerworld.

Tanken med OpenChange är att sömlöst kunna utbyta information mellan olika plattformar med identiska protokoll.

KDE-utvecklaren Brad Hards berättar i artikeln att den stora utmaningen inte ligger i mail-synkroniseringen utan i att se andras kalendrar och upptagen-information för att boka gemensamma möten. ”[På mitt jobb] går det inte att boka in vissa människor om man inte skickar inbjudningar”, säger han.

Av 120 RPC-anrop är 88 implementerade idag och dessa är mestadels korrekta. Brad Hards menar dock att det krävs ungefär 12 månaders vidare utveckling för att få en fullt fungerande implementation som är redo för att användas i produktionsmiljö.

”Vi kommer att försöka backa ner datan på en databas, MySQL, PostgreSQL eller Oracle”, säger han. ”Många Exchange-operationer frågar efter databasoperationer med tabell och rad.”

”När vi väl har en uppsättning bindningar och klient-bibliotek behöver vi inte begränsas till skrivbordet. Vi kan göra det mobilt. Vi kan integrera en hel hög med smidiga funktioner. Det kommer att se ut precis som Outlook, men fungera bättre”.

I framtiden kommer Linux-användare att kunna komma åt Exchange RPC över HTTP, eller ”Outlook Web Access”, då det knappt krävs någon förändring av OpenChange för att få det att fungera.

OpenChange-klienten integreras i dagsläget som en plugin till Evolution och KDE-gränssnittet Akonadi, men Akonadi-delen är inte lika utbyggd som Evolution-pluginen.

Hela klabbet beror också mycket på Samba4.

Samba 4 är i sin tur ett projekt som syftar till att kunna byta ut hela Microsoft-miljöer och Active Directory till ett öppen källkods-alternativ och detta är också starkt på frammarsch. Samba 4.0.0 alpha 6 släpptes den 19 januari.

Exchange är idag hjärtat i många företag och när ersättarna med öppen källkod kommer, blir det möjligt att sömlöst gå över från Windows-plattformen till alternativ med öppen källkod. Det möjliggör gradvis övergång och stör därför inte verksamheten i stort.

Det ska bli spännande att följa och delta i utvecklingen av OpenChange och Samba4.

Här bjuder jag på en liten godbit för alla som känner att det är lite väl mycket snack och alldeles för lite verkstad inom Fri programvara och Öppen källkod.

De kunde redan i början på åttiotalet, tydligen. Eller om det var trettiotalet e.Kr.