Hej, det här är några rader från ”en bekymrad medborgare” det förtjänar att påpekas, väljare också..
Det är mycket märkligt och extremt bekymmersamt ur demokratisynpunkt att det överhuvudtaget ens börjat att diskuteras att all vår privata kommunikation ska passera FRA som med den kommer att göra precis som man vill och i samarbete med vem man vill, detta blir möjligt eftersom en demokratisk insyn ”värd namnet” i praktiken inte kommer att finnas närvarande i NÅGOT led.
Det är det här ni ska rösta om på onsdag, ska dom få koppla in den gigantiska spionage och avlyssningsapparaturen i våra liv? eller ska dom inte få det?
Ni inser väl en sak hoppas jag, att om FRA-lagen INTE rivs upp på onsdag och dom där apparaterna kopplas in, då har ni, just DU där, och just DU med era personliga val, era personliga handlingar bidragit till något som är ett gigantiskt steg bort från demokrati, då har du som borgerlig politiker bidragit till något som är så långt bort från marknad och människors frihetsideal som det går att komma, då har du som borgerlig politiker bidragit till något som har en del relevanta och väldigt otäcka likheter med somliga gamla kommunistdiktaturer.
Rumänien var t.e.x en sådan, officiellt föll den med en viss diktators död, men inofficellt så har man inte riktigt fixat att frigöra sig från det arvets mer destruktiva och otäcka sidor.
DN har nu en utmärkt artikel där årets nobelpristagare i litteratur (Herta Müller) öppenhjärtigt beskriver hur otäckt det var att leva i en övervakningsstat, vilket otäckt arv som lämnats efter
Herta Müller om Rumänien tjugo år efter Ceausescus död
Kära politiker, jag vill att ni läser den artikeln, läser och funderar igenom ett och annat innan ni lägger era röster på onsdag.
Det som beskrivs är en framtid som mycket väl kan bli möjlig även här i Sverige, sen väl steget är taget, steget bort från demokrati, steget mot skapandet av den generalla kontinuerliga övervakningen av alla medborgare.
Jag hoppas att ni faktiskt har tillräckligt med civilkurage och mod för att våga följa era samvetens röster snarare än partipiskan, för detta är faktiskt inte ett sketet litet beslut vilket som helst, det är ett gigantiskt vågskålsbeslut av historiska mått ni står inför på onsdag.
Är ni mogna det ansvaret?
