På agendan finns bland annat Ulrika Rudqvist, nuförtiden frilansande smarting om det mesta som rör internet, Kajsa Lundfall på Lociloci, Daniel Eliasson på Apegroup och Joakim Jardenberg. Och själv kommer jag kommer att berätta om hur de olika digitala kanalerna – datorn, mobilt och tablets – förhåller sig till varandra, utifrån analyser vi gjort om våra läsares beteenden.

Anmäl

Lösnummermodell 1: Appen kostar, en utgåva medföljer

Den här modellen valde vi när vi först släppte MacWorld för iPad. Det är också den modell exempelvis Wired använde i början. Priset för att ladda ner appen var motsvarande kostnaden för ett lösnummer, och senaste lösnumret ingår i priset.

Fördelar: Du behöver bara vinna kunden en gång. Konverteringen sker redan ute i App Store.

Nackdelar: Svårt att kommunicera prismodellen. Många läsare efterfrågar gratis provläsning för att få en uppfattning av vad de betalar för – motsvarande att bläddra i ett magasin på Pressbyrån innan du går till kassan.

Lösnummermodell 2: Appen är gratis, utgåvor kostar pengar

Denna modell har vi nu gått över till för MacWorld, och den verkar också vara den vanligaste på marknaden just nu.

Fördelar: Kunden kan ladda ner appen och provläsa gratis innehåll. Tydligare prissättning där själva appen/ramverket är kostnadsfritt medan innehållet/magasinen kostar pengar.

Nackdelar: Du måste vinna över kunden två gånger – först ska han eller hon övertygas att ladda ner appen, och därefter att köpa innehåll i den. Bjuder du på för mycket gratis provläsning riskerar du att mätta kunden vilket gör det svårt att konvertera denna till betalande.

Lösnummermodell 3: Appen är gratis, utgåvor är gratis

Den här modellen kör vi just nu under en begränsad tid i samband med lanseringen av M3. Även Aftonbladet har jobbat så här när de har lanserat sina iPad-appar. Syftet är att bygga upp en så stor kundbas som möjligt för att göra det lättare att ta betalt i nästa steg. Det är samma modell som vi använt sen urminnes tider i printvärlden, där vi säljer några få utgåvor med förlust (typ: 2 nummer för 29 kr, ficklampa på köpet!) och räknar med att konvertera tillräckligt många av dessa till fullbetalande för att det ska bli en bra affär.

Fördelar: Du får många nedladdningar av appen.

Nackdelar: En stor utmaning i att kommunicera till gratisanvändarna när det finns betalinnehåll i appen, i synnerhet som vi inte har några som helst kontaktuppgifter till användarna, och att få tillräckligt många av dessa att köpa. Du riskerar också skapa en förväntan att det aktuella innehållet ska vara gratis.

Prenumerationsmodell 1: Pren via App Store

Vi har precis börjat sälja prenumerationer av MacWorld för iPad. Vi använder Apples eget prensystem och kunden betalar via sitt iTunes-konto, vilket gör det lätt för kunderna att köpa, men innebär stora kostnader i och med Apples provision, samt att vi inte får några data om vilka prenumeranterna är (om inte dessa frivilligt delar med sig av uppgifterna).

Fördelar: Prenumerationer löser två stora problem: dels utmaningen i att driva återköp, det vill säga få användare som en gång köpt ett nummer att hitta tillbaka till appen för att köpa ett nytt nummer, och dels frågan om prisnivån. Det är lättare för oss att skapa ett extremt attraktivt prenerbjudande än att dumpa lösnummerpriserna.

Nackdelar: Vi får ingen information om prenumeranterna, vilket gör det svårt för oss att följa upp och bearbeta kunder så som vi är vana vid i upplagearbetet för våra papperstidningar. Vi kan heller inte kombinera erbjudanden med print- och digitalutgåva om vi använder Apples betallösning. Apple tillåter inte att man tar betalt med In App Purchase om en del av det kunden betalar för levereras utanför appen.

Prenumerationsmodell 2: Pren utanför App Store

Time Inc, som ger ut bland annat Sports Illustrated och Time Magazine, har börjat ge sina printprenumeranter access till utgåvorna i appen. På så sätt fortsätter de kontrollera kundrelationen, och slipper betala Apples provision. Många av våra befintliga printprenumeranter efterfrågar detta, och vi jobbar för att kunna erbjuda det.

Fördelar: Många som betalar för papperstidningen vill inte ”betala dubbelt” för att komma åt iPad-utgåvan. Vi äger kunddatan och får hela intäkten.

Nackdelar: Svårt att kombinera med prenumerationsmodell 1 ovan, eftersom olika paragrafer i Apples regelverk krockar med varandra (å ena sidan får du inte sälja bundlade erbjudanden som In App Purchases, å andra sidan måste du erbjuda In App Purchase som betalsätt om du säljer tillgång till appen på egen hand). Investeringskostnad i att integrera appens ramverk med befintlig prendatabas.

Fotnot: Hur mycket man kan ta betalt för innehållet är en helt annan – och mycket mer komplex – diskussion. Det tänkte jag ta upp i ett annat blogginlägg.

Anmäl

• 33 % använder smartphones samtidigt som de tittar på tv. Mobilen är ett primärmedium när tv:n har blivit sekundärmedium.
• 79 % använder smartphones som hjälp när de gör inköp, och 70 % använder mobilen när de är i en butik. 74 % gör inköp baserat på information de hittat via mobilen.
• 71 % av smartphoneanvändare letar efter information i mobilen efter att ha sett en annons, antingen en mobilannons eller en annons i andra medier. Det visar tydligt hur viktigt det är för alla företag att se till att informationen till kunderna är mobilanpassad.

Click here to view the embedded video.

Anmäl

Anmäl

MacWorld skriver idag om vilken typ av bekymmer man kan stöta på när man jobbar med Apple. Ofta är det jag som hamnar i den otacksamma rollen att kommunicera med Apple, och man kan bli tokig av mindre. Framför allt är det två saker jag tycker är frustrerande: att deras regelverk innehåller så stort utrymme för tolkningar och godtycke, och att det är så svårt att kommunicera med dem. Det tar lång tid att få svar, och allt som oftast blir man inte ett dugg klokare av svaret man får.

För några veckor sedan publicerade CAP&Design ett reportage om hur det gick till när vi skapade första numret av MacWorld för iPad. Vår fantastiska AD, Johan Blomgren, som byggde första utgåvan, berättar om hur vi tänkte och vad vi lärde oss under resans gång.

Anmäl

Kurvorna här visar en normal vardag (på veckosluten är skillnaderna inte alls lika tydliga) i IDG:s online- och mobilnätverk.

Besökarna från datorn kommer till oss vid 8-9-tiden, håller en rätt jämn nivå under arbetsdagen, och sen efter kontorstid dippar trafiken avsevärt för att inte återhämta sig förrän dagen därpå. Observera att kurvan visar IDG:s totala nätverk – alltså både B2B- och konsumentvarumärken tillsammans.

Mobilbesökarna beter sig lite annorlunda. De kommer till oss en timme tidigare än datoranvändarna, förmodligen när de sitter på bussen på väg till jobbet, och därefter har vi ytterligare tre peakar i trafiken: lunch, sen eftermiddag när de är på väg hem, och sen kväll när barnen har lagt sig, hushållsarbetet är över och de har lite tid för sig själva. Kanske kollar de in sin favoritsajt eller -app det sista de gör innan de släcker ljuset.

Tabletkurvan är helt annorlunda än både dator och mobil. Här har vi en första, ganska liten, puckel tidigt på morgonen. ”Breakfast bump” kallar jag den lite ofyndigt i min engelska presentation. Det här är besökarna som kollar in nyheterna till morgonkaffet innan de beger sig till jobbet. Och lämnar iPaden hemma. För det är tydligt att paddsurfarna inte gör det på arbetstid, utan det här är en hemmapryl. Efter arbetstid ökar trafiken successivt för att sedan brytas av sent på kvällen när det är läggdags.

Vad drar vi då för slutsatser av detta? Jo, att datorn, mobilen och paddan alla är kanaler till nätet som alla har sin egen plats i vår vardag. De konkurrerar inte med varandra, utan är komplement. Man väljer den kanal som är enklast att använda för stunden.

Lite hårddraget kan man sammanfatta det så här (för IDG:s tjänster åtminstone):

Datorn använder du på jobbet. Paddan hemma. Mobilen har du alltid med dig, och åker fram i de sammanhang där den är den smidigaste kanalen att använda.

Och det här är viktig kunskap för oss. Vilken kontext du är i när du läser vårt innehåll i olika kanaler påverkar förmodligen vilken typ av information du vill ha, på vilket sätt du vill ha den presenterad, och hur mottaglig du är för olika typer av reklambudskap.

Nästa steg är så klart att använda den här kunskapen på något sätt, både redaktionellt och av våra annonsörer.

********************

Ja, du ser rätt! Jag har börjat blogga igen. Jag saknade skrivandet och kör igång lite smått igen. Hoppas du hittar tillbaka hit.

********************

Du har väl inte missat att vi lanserade IDG.se för iPad idag! Gratis nedladdning härifrån!

Anmäl

Den 27:e oktober ordnar vi på IDG en heldag om mobil marknadsföring, i Stockholm. Jag är moderator och talarlistan är superbra!

Mobile Marketing 2010 kallar vi eventet, och vi kommer att ta upp alla möjliga sätt som du kan använda mobila tjänster i din kommunikation med dina kunder. Vi kommer att prata appar, mobilsajter, mobil annonsering, geotjänster, sms-tjänster och mycket mer.

Vi har samlat en lång rad experter på området, och dessutom kommer vi att höra hur Arla respektive Apoteket arbetat med mobil marknadsföring på olika sätt.

Här är talarna:
Jonas Marking, konsult och författare till boken Marknadsföring i mobilen
Catarina Molin-Österlund, Recipies & inspiration manager på Arla
Karin Rosendahl, varumärkesansvarig på Arla
Patrik Fagerlund, grundare och vd på Widespace
Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB
Fredric Gunnarson, grundare till XYZ Technology AB och Lociloci
Frans Borgstrand, grundare till Mobiento
Anna Caracolias, vd för Adimo
Anders Ekman, vd för Lonely Duck
Johan Åsén, affärsutvecklingschef mobilt på Aftonbladet
Josefine Granding Larsson, konceptutvecklare på TV4 Expressen Mobilab
Jon Goland, ansvarig för innovation och utveckling på Tidningsutgivarna
Annika Lidne, vd på Disruptive Media
Ulrika Rudqvist, marknadsstrateg på Goodold
Hampus Jakobsson, affärsutvecklingsansvarig på TAT, The Astonishing Tribe

Och så jag då, som modererar det hela.

Anmäl dig här! Här kan du också se hela agendan och mer information om talarna.

Är du snabbt ute har du chans att vinna Jonas Markings bok. Och är ni två som ska gå så får ni rejäl rabatt!

Anmäl

Vill du snacka mobila tjänster, affärsmöjligheter online, eller bara snacka skit går det alltid bra att kontakta mig på pontus@idg.se!

Anmäl

Min nya roll är att utveckla betaltjänster i digitala kanaler. Att skapa intäktsströmmar från webben, tablets och mobiltelefoner, som inte kommer från annonsörer utan från användarna.

Det där med att “ta betalt på nätet” är ett laddat uttryck. Många tänker på Rupert Murdoch och på den ofta så uppskruvade betalväggsdebatten. Jag tycker att den debatten ofta är enfaldig och allt för polariserad. Som om det handlar om ett vägval, där vi antingen låser in och kräver pengar för allt, eller släpper allt fritt och gratis.

Verkligeten är en annan. Det finns gott om exempel på digitala produkter och tjänster som vi gladeligen betalar pengar för. Jag själv betalar för Spotify Premium, för Apples smarta tjänst Mobile Me, för premiumversionen av Remember The Milk, och jag vågar inte tänka på hur mycket jag lägger ut på appar till min iPhone. Miljontals betalar varje månad för att spela World of Warcraft på nätet, och min chef är tokig i videoguiderna på Lynda.com som kostar 25 dollar i månaden.

IDG är ett mediehus med en bred flora av varumärken och publikationer. Vi har ett onlinenätverk med 30 sajter och en halv miljon unika besökare varje vecka. Vi har breda konsumentsajter och tunga b2b-titlar. Vi har en jobbsajt, åtta communities, Sveriges största arkiv med gratisprogram, vi har whitepapers och webbcasts och webb-tv, vi har sju mobilappar och 14 mobilsajter. Vi har Dilbert.

Vi har kort sagt en jäkla massa digitala produkter och tjänster, och tro mig, det finns ingen brist på idéer. Det tillkommer hela tiden nya saker. (Och jag har inte ens nämnt våra printtitlar, eventverksamheten, rekryteringen…)

IDG:s framgång de senaste decennierna har byggt på att vi varit snabbfotade. Vi har rört oss i takt med marknaden, och hittat målgrupper och smala segment innan våra konkurrenter ens vetat att de fanns. Vi byggde upp vår onlineverksamhet snabbare än alla andra magasinsförlag i Sverige, och vi var tidiga med att skapa mobilappar för iPhone och Android.

Hela mediebranschen har en jätteutmaning i att minska beroendet av annonsintäkter och hitta nya sätt att tjäna pengar. Våra annonsörer kommer alltid att vara jätteviktiga för oss, men annonsaffären är både konjunkturkänslig och hårt konkurrensutsatt från Google och andra nya aktörer. Läsarintäkter är stabilare: försäljningen av prenumerationer och lösnummer var nästan helt opåverkad av senaste finanskrisen.

Ska IDG då låsa in allt innehåll på nätet bakom en betalvägg? Nej, det ska vi inte. Mitt jobb är att se förbi sådana simpla och klumpiga lösningar. Jag tror på att skapa nya mervärden, nya tjänster, gärna med en smal målgrupp för vilken tjänsten är oumbärlig. Snabba nyheter på nätet gör sig bäst gratis. Premiuminnehåll kan vara värt pengar. De nya digitala kanalerna, iPad och mobilt, blir jätteviktiga – där är gratiskulturen inte är lika etablerad som på webben.

Vilken väg den här satsningen kommer att ta mig vet jag inte. Jag vet bara att det blir en spännande och händelserik höst, och att jag har framför mig min största yrkesmässiga utmaning hittills. Wish me luck!

PS. Jag kommer att fortsätta ha helhetsansvaret för våra mobilsajter och appar, och där kommer det att hända mycket kul under hösten. Våra mobilsajter är i akut behov av omgörning, och det kommer i en inte allt för avlägsen framtid. Mer om det senare!

Anmäl

Hade egentligen tänkt att gårdagens sommartipsinlägg skulle vara sista före semestern, men jag tyckte att det här var värt att uppmärksamma. Riksantikvarieämbetet har lanserat en app för Android. Appen samlar en massa historisk information om inte mindre än 3,3 miljoner platser och föremål, och gör den sökbar via din position. Du kan alltså lära dig om historien bakom platsen där du befinner dig – jätteintressant för alla som reser runt i Sverige i sommar!

Jag tycker att det här är kul av flera orsaker. Dels för att det är en tjänst som tilltalar mig personligen, jag är en reseguidesnörd när jag turistar som ständigt vill läsa en massa om platserna jag är på (till min rastlösa flickväns ständiga irritation). Men framför allt blir jag glad av att en myndighet tar initiativ och visar framfötterna när det gäller mobila tjänster.

Myndigheter har allt att vinna av att göra sin information så tillgänglig som möjligt, det är dessutom ofta ett uttalat uppdrag de har. Och mobilen är en superviktig kanal som man inte längre kan nonchalera. På samma sätt som IDG:s läsare förväntar sig att kunna läsa alla våra nyheter, tester och reportage i mobilen, så förväntar jag mig som medborgare att mina myndigheter gör all viktig information tillgänglig för mig på samma sätt. Samtidigt är myndigheter ofta trögrörliga organisationer som tar lång tid på sig för att anamma ny teknik.

Jag har inte hunnit testa appen ännu så jag vet inte hur bra genomförandet är, men initiativet ska de ha en eloge för! Så låt detta bli en uppmaning till alla i myndighetssverige: mobilanpassa er information, eller gör den fritt tillgänglig så att andra kan göra det!

Här kan du se en demofilm av appen.

Anmäl