…så har man inte fattat någonting ;-D http://www.rolandberger.com/GlobalTopics/media/pdf/GT_8bn_Introduction_final.pdf

… i att inte uppdatera bloggen, i att hålla snattran – jag tror helt enkelt att jag aldrig lyckats hålla varken munnen stängd eller handen från pennan under så lång tid :-O

Men det är också för att jag satt i rekord i 90- och 100-timmarsveckor, åtminstone så lång tid i sträck.

För vad är det som har hänt? Hela världen krisar, och allt bara går ner, ner, ner. Medan online envist bara klättrar upp, upp, upp. Jag har sagt det förut, det har skett tidigare, men vad som nu håller på och händer online är något fundamentalt annorlunda.

Så vad är då detta ”annorlunda”, är det att de förtjänade medierna fullkomligt tar över från de köpta, är det att våra smartphones och smarttv gör att det är ”app or out” som gäller, är det nya funktioner som highlight och checkins som binder ihop online och offline i en helt magisk serendipity? Eller är det helt enkelt våra strategiska 4S som totalt håller på att vända världen både upp och ner och ut och in?

Nej, jag skulle vilja påstå att medan allt det här är dödligt avgörande saker, så är det något helt annat som utgör den allra största skillnaden för oss som länge vant oss vid att ligga i fronten av den digitala utvecklingen.

Den helt dominerande insikten är att hela spektrat av online marketing & sales helt enkelt gått förbi den verkliga mognadsfasen, till att snart bli det helt utslagsgivande mediet för företag som vill göra skillnad på allvar.

1. För bara något decennium sedan var online något man spenderade lite ”funny money” på, andelen av reklamkakan var knappa 2% och det var något som knappt var värt att lära sig men ”roligt” att testa.
2. För ett halvdecennium sedan hade det hela växt till en av de helt dominerande medierna, det började bli en avgörande del i verktygslådan och folk ville hänga med i det som ”gällde”. Det gick digitala ”moden” och man gick på workshops och konferenser för att åtminstone på ytan känna till det allra senaste och ballaste att prata om.
3. 2012 har online tagit det slutliga klivet till att nå långt förbi offline i rollen som inte bara naturligt huvudmedium bland köpta media, utan med en allt mer gigantisk portion av inspirerande förtjänad media, allt landat i de mest kontrollerade, engagerande och  kompletterande forum för ägd media.

Idag handlar det inte på långt när längre om något ”lustigt” eller ”ballt” man måste hänga med i senaste ”trenden” kring. Idag handlar det om rent konkret arbete. Arbete som framgångsrika företag måste se till att man har gedigen kompetens och väl genomarbetade processer inom. Arbete som enskilda individer måste kunna ”på riktigt” för att kunna sköta sitt jobb och överhuvudtaget ha någon framtid att tala om.

Jag märker det hela tiden i vårt arbete med stora miljardföretag och deras hästkliv i sin digitala utveckling framåt. I Anegys snart sexåriga ledning inom vår unika specialitet för just gedigen strategi och analys inom online marketing & sales för storföretag, så handlade det tidigare om sporadiska uppdrag inom onlinestrategi, e-handelsstrategi, sajtoptimering, seo, affiliate-marketing, och e-mailmarketing etc.

Sådana enstaka projekt sker minst lika mycket idag, med viktiga, roliga och avgörande områden såsom mobilstrategier och SMM-strategier. Men i ännu högre grad handlar det idag om verkligt långsiktiga satsningar på onlinestrategi och digitala scorecards, onlineorganisation, onlineprocesser, gedigna utbildningsprogram, coaching och verktyg för en allt större skara chefer och medarbetare, samt objektiva media audits för såväl köpt som förtjänad och ägd media.

Ett både viktigt och riktigt jobb helt enkelt. Och ett riktigt jobb som inte bara kräver ”fluffig” strategi, utan även en ordentlig organisation och effektiva processer med kontinuerlig mätning, utbildning och coaching.

Allt självklart (!) drivet av en sund strategi baserat på 4S som ger maximal avkastning på investerat kapital

Och där, någonstans, tror jag vi hittar den allra, allra största skillnaden i vår bransch idag. Det finns fortfarande ”sexiga” saker som gör det inspirerande och grymt kul att hänga med och leda utvecklingen. Men den första passionerade tonårsförälskelsen har övergått i mer beständig kärlek med äktenskap och familj, något som måste manageras varje dag, som måste fungera under vardagen och kunna blixtra till lite extra passionerat under vissa stunder.

Online har helt enkelt blivit vuxet. Med en utveckling som gör att det företag och den medarbetare som inte klarar av att nå denna digitala vuxenhet år 2012, inte har på marknaden 2012 att göra överhuvudtaget

Inför 2012 blir det allt tydligare hur världen allt mer handlar om bokstaven S. Det som tidigare handlat om teknik, ”annonser”, ”sajter” och annat stifft, handlar 2012 allt mer om fokus nu inte bara på gårdagens Searchability och dagens Sociability, utan med allt mer intensitet på Smartability och Serendipity. 4S som precis ingen, jag menar ingen, kommer kunna vara utan för famgång 2012 och framåt.

För digitala produkter bleknar allt mer den värld som handlade om I (Ipod, Iphone, Ipad…). Fullkomlig rekordförsäljning sker istället av galaxy S. Från S-amsung. För de vinnande produkterna är inte längre bara snygga, de är Smarta också. Där vi alla vill spara tid, förenkla och förhöja stora delar av våra liv genom en allt mer smart livsstil, med Smartphone, Smarttab, Smartbook, Smart-tv.

För digitala tjänster så visar våra egna S-iga framgångssagor (Skype, Stardoll, Spotify…) med  all önskvärd tydlighet hur framgång online allt mindre handlar om information utan interaktion, allt mindre om att i monologform ”informera”, jämfört med att i dialogform kommunicera.

För digitala platser så är det inte med lite stolthet som vi detta det digitala decenniets verkliga herravälde, återtar den resa som inleddes redan för något decennium sedan, då, när vi kallades för Silicon Valhalla i internationella medier. Denna digitala revansch påbörjades redan förra året då vi i vårt så internetmogna land Sverige i allmänhet förra året utropades till världens digitalt mest utvecklade land. Detta blir nu ännu mer markant när nyligen vår huvudstad Stockholm nu återigen utnämnts till toppositionen som Euopas hetaste Internetstad av både Wired och Wall Street Journal.

Då faller det sig ännu mer naturligt att det även  är just här som det allra viktigaste fundamentet för digitala strategier hämtas. Mer specifikt att det är just härifrån som det skapas onlinestrategier för både nästa digitala världssuccér och etablerade e-handelsföretag såväl som globala giganter för både tjänster och produkter. Samt att det mest utmärkande från högt till lågt allt mer kommit att handla om ett ökat fokus inte bara på blixtsnabb och barnenkel Sökbarhet, utan även genuin Socialitet,den mest självklara Smarthet och allra mest lyckogörande Serendipitet.

Skype, Stardoll, Spotify, Samsung, Sverige, Stockholm, Sökbarhet, Socialitet, Smarthet, Serendipitet…

Den som inför 2012 inte har förstått det, har inte förstått mycket alls Och det är ju just precis där allting börjar – dvs i förståelsen

Det är en helt enkelt en fullkomligt fantastisk tid vi lever i

http://blog.jagodu.com/post/11691475758/jagodu-com-en-av-sveriges-topp-100

‎”Here’s to the crazy ones, the misfits, the rebels, the troublemakers, the round pegs in the square holes… the ones who see things differently — they’re not fond of rules… You can quote them, disagree with them, glorify or vilify them, but the only thing you can’t do is ignore them because they change things… they push the human race forward, and while some may see them as the crazy ones, we see genius, because the ones who are crazy enough to think that they can change the world, are the ones who do”

Steve Jobs, Apple Computer Inc.

The gr8test Kelly Stonelake Nr 1, the only one that beat Mark to comment – or might we just reckon Zuckerberg as being gentleman enough as to put ”ladies first”

Still – being nr 2 in commenting the drug dealer comparison of him on his own backyard for isegoria – Zuckerberg is the winner of winners: is this QED or is this QED, action speaks louder than words (though FB-words being genuine communicative action in itself )

Jag kommer precis från en längre rekryteringsprocess för mina digitala konsulter. Där vi kompletterar vår europaledande kompetens inom onlinestrategi med ännu vassare analysenhet, starkare forskarbas, allmänt ökad professionalisering, samt omorganisation i två enheter inför nya spännande utmaningar – med ny tjänst som Digital Audit Manager, ny grym Online Researcher, professionell PA på ingång etc etc.

Flera hundra underbara och onlinepassionerade människor har sökt, alla med olika fördelar, mångfald av erfarenheter och rikedom av personligheter. Och mitt i allt slår mig en sak mer än något annat: att så många undrar om inte erfarenhet av ”försäljning” borde vara ett fördelaktigt kriterium som konsult?

Långt ifrån alltid, blir svaret. Tvärtom visar erfarenheten att det stället t.o.m. kan vara farligt.

Skillnaden mellan konsulten som vill ha en ”deal” och konsulten som är ”for real”

För visst är det ett allt mer utbrett fenomen med ”konsulter”, ”strateger” eller ”affärsutvecklare” som i praktiken inte är något annat än just ”förklädda försäljare” – där det hos både stora IT-företag, byråer och andra som ”säljer” saker, brukar vara just de epiteten man sätter på folk som är ”inkastare” till företagets övriga produktutbud.

Men för en helt oberoende och renodlad konsultorganisation – där själva kärnverksamheten handlar om riktig konsulting, med undersökning och strategisk rekommendation, inbegripet både analysis och action, vare sig rör sig om management eller strategi, om online eller offline – så kan det bara konstateras att skillnaden mellan en säljare och en riktig konsult är fullkomligt astronomisk. Och detta till den grad att det i förlängningen faktiskt kan vara så att…

… ju duktigare säljare, desto sämre konsult.

Den största skillnaden mellan en vanlig säljare och en riktig konsult

Lite förenklat gäller den allra största skillnaden själva produkten. Säljarens första uppgift är att skapa förtroende för produkten. Konsultens första uppgift är att skapa förtroende för produkten. På det sättet är säljarens och konsultens första uppgift densamma.

Men där stannar likheten tvärt. Den stora skillnaden är nämligen att för konsulten så är själva ”produkten” han själv. Det gör att den ”säljare” som försöker bli konsult, ofta hamnar i extremt prekära lägen om han skapar förtroende, och sedan inte följer upp det med en faktisk leverans.

Det kan t.o.m. vara så, att ju duktigare ”säljare” han är (och på så vis skapar förtroende, och därmed allt högre förväntningar), desto större blir besvikelsen när leveransen uteblir, blir försenad, eller inte håller förväntad kvalitet.

Ett fullkomligt självmord för vilken riktig konsultorganisation som helst.

En mismatch farligare än någon annan

Att vara en relationsmänniska är då för den riktiga konsulten en nödvändig men inte tillräcklig premiss. Att tro att någon ska gilla dig som konsult, för att de gillar dig som person, är för den riktiga konsulten lika uppenbart farligt som för ingenjören att tro att någon kommer gilla en vacker bil som inte går att köra.

Hos säljaren ligger funktionen inbokad i själva produkten, och säljaren behöver inte göra annat att skapa just en god relation medan hon låter produkten fylla själva funktionen.

Konsulten fyller däremot i sig en faktisk och ofta – beroende på uppgiften – högst väsentlig funktion. I mitt fall så gäller det definitivt, där de digitala strategierna hamnar allt högre upp i hierarkierna och blir allt mer avgörande för ett företags framgång.

Att sätta genuina säljare i explicita konsultroller

Hos den genuina säljaren ligger däremot funktionen inbokad i själva produkten, och säljaren behöver inte göra annat att skapa just en god relation medan hon låter produkten fylla funktionen.

Att låta en sådan människa få klä sig i konsultrollen är inget annat än livsfarligt. Otaliga erfarenheter visar på riskerna av att en utpräglad relationsmänniska sitter och vaggar in en klient i allt större förtroende och höga förväntningar. Hur han kommer och berättar glatt att ”kunden gillar mig” eller ”tror hon känner stöd från mig”.

Och så stegras förväntningarna för var dag, och för var träff. Tills allt faller pladask i ett korthus av ouppfyllda förväntningar, sena och otillräckliga leveranser, ostrukturerad projektledning etc. Sådana människor är förmodligen helt glimrande i en säljroll. Sådana människor är direkt farliga på ett riktigt konsultbolag. För sig själva, för sina klienter och – faktiskt – för sin arbetsgivare.

På andra sidan av samma mynt är det anmärkningsvärt ofta dessutom exakt samma relationsmänniskor som förväntar sig att andra i organisationen är de som ska leverera. Som sitter och tror att hans jobb är att skapa relationer och öka förväntningar, medan sedan själva leveransen ska komma av sig själv ur tomma intet.

Det ligger alltså ingen ”värdering” i det här. De kan vara de trevligaste människorna i världen, de kan göra det i all välmening lika mycket som ”säljighet”. De kan vara de allra grymmaste i en annan mer säljig eller, kanske t.o.m. coachande funktion.

Poängen är att försäljning är en sak, konsulting är en helt (!) annan. Så, nej, det behöver inte på något vis vara så att erfarenhet av försäljning nödvändigtvis är något positiv för en riktig konsultroll. Tvärtom så kan det vara helt dysfunktionellt. Och ibland alltså t.o.m farligt

Säljaren försöker väcka förtroende för svaret – konsulten fokar lika mycket på frågan

Den riktigt stora skillnaden är att den duktiga säljaren ger kunden det hon vill ha. Den riktiga konsulten ger klienten det hon behöver.

Eller för att låna en kär vän och f.d. kollegas begrepp, en riktig konsult är en riktig no-nonsense guy. Här pratar vi mer som en läkare än en säljare. Den sjuka patienten vill dricka sprit, röka, jobba över, äta hamburgare och knapra chips. Läkaren måste fråga varför, vad som är målet med det. Om patients mål visar sig att bli frisk så spelar det ingen roll vad patienten ”vill”, den riktiga läkaren kommer aldrig basera sin diagnos och sin rekommendation på vad patienten vill, utan vad hon behöver.

På samma sätt så är ofta frågan för den riktiga konsulten viktigare än svaret. En klient kommer och vill att deras digitala mediekampanjer effektivisera. En guldboll för en säljare. Kunden kommer t.o.m och ber att han ska sälja. I sitt sortiment så har han självklart svaret (digital auditing, optimering, internutbildning, ny byråupphandling etc). Att inte smasha på den bollen vore att inte sköta sitt jobb.

För den riktiga konsulten så blir frågan dock alltid minst lika viktig. Och frågan här är då, som så ofta, ”varför”. Varför vill du att jag ska effektivisera din mediekampanj? Vad är själva målet, vad vill du åstadkomma?

Om svaret då blir att ”jag får inte tillräckligt god försäljning, jag har nu 50.000 nyregistrerade kunder per kvartal, medan målet är 100.000”, så kan svaret istället bli att lägga ner en fjärdedel av budgeten för köpt media på ägd media, där vi optimerar registreringsflödet på landningssidan och ökar konverteringen från 1% till 2%, eller introducerar digitala crm-aktiviteter för att öka merförsäljningen med det dubbla.

Svaret från klienten kanske istället blir att ”jag når bara ut till 20% av målgruppen urbana 18-25 år, men för att nå målen behöver vi ha minst 40%”. I så fall landar svaret av den strategiska analysen kanske istället i en digital rockad där hälften av mediebudgeten för köpt media omfördelas till förtjänad media.

I vilket som helst av fallen blir frågan alltid viktigare än svaret (åtminstone kommer det senare alltid efter det förra). Allt annat än att hitta rätt fråga vore att skrapa på ytan och inte lösa det egentliga problemet. Det skulle vara att smasha på en boll som är på väg långt utanför kritan.

Det vore helt enkelt att vara säljare.

Och poängen är här att en säljare aldrig någonsin har chansen på att nå konsultens status av faktisk nytta och strategiska bidrag.

De digitala doktorerna med fokus på att göra skillnad

Så det kanske inte är en slump att den´riktiga konsulten traditionellt ofta kallats företagsdoktor. För det är i praktiken vad man ofta är. Både företagsdoktorn och medicine doktorn är utpräglade nononsense-guys som löser problem. Och alltid ser till att ha rätt fråga innan man ställer diagnosen och ordinerar mest lämpliga recept på lösning.

Den stora skillnaden handlar om att vi som digitala doktorer för stora miljardföretag, arbetar med att bygga, utveckla och optimera friska saker, mer än att fokusera på de sjuka. Medan läkaren har patienter så har företagsdoktorn klienter. Medan läkaren analyserar sjukdomar bakåt, så blickar företagsdoktorn på klientens väg framåt. Medan läkaren fokuserar på det onda vi ska ifrån, så fokar företagsdoktorn på det goda vi ska till.

För först då, någonstans, först då har vi chans att kunna blir och kalla oss en riktig konsult. En no-nonsense-guy med lika många ifågasättande frågor som självklara svar. En digital företagsdoktor med fokus på vägen framåt och det goda vi ska till. På att göra skillnad.

Så: Alla som känner att ni är mer ”säljartypen”, jag älskar er, ni fyller en superviktig funktion och jag önskar er all lycka och framgång. Bespara oss dock båda tiden och hitta en roll där du på allvar verkligen kan nå denna lycka och framgång

Alla ni som däremot tror ni passar som riktiga konsulter , och vill göra skillnad i den mest dynamiska och roliga av branscher, skicka gärna ett spontanmail på info@anegy.se. Du och jag ska göra skillnad. Fokusera lika mycket på frågan som på svaret. Leverera mer än att ”relatera”. Göra skillnad och fylla en verkligt avgörande funktion för våra klienter i en värld som snabbt blir lika komplex som den är spännande och allt mer livsnödvändig för både affärer och varumärke, både business och branding.

Är du dessutom ”trevlig”? So b IT. Levererar du? Alltid. Regerar vi? Som aldrig någonsin förr

…efter  det här, har inte förstått något alls hhttp://mashable.com/2011/09/22/new-facebook-open-graph/

Helt enkelt: för den som vill nå framgång på den här sidan 2010-talet – 4S regerar. Igen. Och igen. Och igen

För några år sedan fick jag slutnotan på sajten för ett av mina närstående företag. Ett niosiffrigt belopp som kunde föda hela Malawis befolkning under mer än ett år. Vid årsskiftet fick jag beloppet för vad ett pågående sajtprojekt för ett annat företag kommer landa på, också det hiskeliga niosiffriga belopp.

Det som rättfärdigar dessa och andra likartade till någon grad är att de handlar om a) globala företag, och b) att det handlar om dåtid. I takt med att online fullkomligt tar över från offline, så jag under senare tid fått budgetindikationerna för en mångfald andra ”planerade” sajtbyggen. Även de i vissa fall uppemot niosiffriga belopp. Igen.

Men här pratar vi dels inte längre enbart om globala företag. Och – framför allt – vi pratar inte om dåtid utan om framtid.

Som onlinestrateg måste man bara fråga sig: Vem bygger överhuvudtaget ”en sajt” 2011?

Tydligen finns det strömmar som fortfarande verkar i riktning till att göra det. Och uppenbarligen med kraft tillräckligt högt upp i hierarkierna för att kunna fortsätta diskussionen om gårdagens lösning för att erövra morgondagens marknader.

Är detta verkligen sunt?

Tiden för site

Fram till år 2000 ”byggde man sajter”. Det var ok, man visste inte bättre. Och det gjorde ingenting, för det visste varken konsumenterna eller konkurrenterna heller. Konsumenterna upplevde tillräckligt stort digitalt nyhetsvärde för att inte vara svåra att locka dit. Konkurrenterna hade (på sin höjd) likartade ”sajter” – i praktiken elektroniska broschyrer som man trodde blev sexigare för att de låg online.

Det här har var helt enkelt tiden för lekfullhet och prövande. Det var tiden för Sites.

Tiden för search

Fram till år 2005 var det dags att börja tänka trafikdrivning minst lika mycket som trafikförvaltning. Konsumenterna började bli allt mer svårflirtade och konkurrenterna hade allt mer avancerade sajter att flirta med. Receptet blev att skaffa inkastare som med allsköns medel, såsom banners, popups, takeovers och länkar, försökte ”tvinga” och ”locka” in folk till deras färgglada broschyr på nätet.

Traditionella media online var, tillsammans med lika traditionella mediebyråer, inte sena med att försöka valla in företagen i fållan. Google och affiliates följde efter med mer intelligenta och dynamiska DCO-system för att göra samma sak fast bättre.

I takt med att investeringarna för att driva trafik blev allt högre, så ökade också förståelsen för att det inte längre räckte med att ha statiska sajter som ”färgglada” broschyrer. Till detta lades nu inte bara god usability och searchability, utan sajterna behövde vara dynamiska nog att både kunna optimeras ner till konverteringsnivå via AB-testing, som sedan följdes upp av CRM-verktyg för att skapa retention och optimering på lifetimevalue. Och ju snabbare allting växte, desto mer ökade behovet av att samla upp allt i en 360-graders onlinestrategi som maximerade avkastningen på investeringarna i all den trafik som drevs.

Det här var tiden då ”onlinemarknadsföringen” på allvar började ta fart, från dåtidens 2,5% av reklamkakan till dagens 25% och morgondagens 50%. Det här var helt enkelt tiden för search.

Tiden för social

Fram till 2010 började helt plötsligt den digitala befolkningen tröttna på att i den moderna onlinetiden fortfarande ha företag och journalister som pratade ”ner” till dem i någon sorts top-down-process liksom i analoga medier under offlinetiden. Som svar växte istället en revolution av bloggar, SNS och andra sociala medier upp som verktyg för människor att ta makten över sina egna liv, och sin egen kommunikation i en mer blomstrande bottom-up-process.

Nätet går helt plötsligt från mer passiv information till allt mer (inter-) aktiv kommunikation. Folk ”surfar” allt mindre, wilfandet är helt dött, och folk prenumererar på de människor, bloggar, och information de är intresserade av. Både företag och media har haft svårt att hänga med, och länge har det funnits de som med inbitna försvarsmekanismer försökt ifrågasätta om sociala medier verkligen är viktigt. Och med all förståelse för det, det här är inte längre ”nästan som offline”, det är ett totalt annat synsätt – folket har tagit makten och för företagen gällde helt plötsligt att erbjuda arenor mer än att själva alltid stå på den.

Med olika framgång har man internt försökt inrätta egna sociala medier genom att strössla sina egna sajter med reviews, social bookmarking, like-knappar, och forum, samtidigt som man externt sakta insåg behovet att ”finnas där ute” med fan pages, youtube channels och twitterflöden. Sakta kom insikten att när inte berget kommer till mohammed, så måste mohammed komma till berget.

Det här är tiden då saker och tings inte bara har vänts upp-och-ner, de har även vänts ut-och-in. Det är tiden då SMM-strategier blivit avgörande för företags framgång. Det har helt enkelt varit tiden för social.

Tiden då allting vävs samman

När nyårsklockorna klämtade år 2010 så är det inte längre den gamla hederliga trilogin Site-Search-Social det handlar om, nu är det helt plötsligt appar och smartphones som gäller. Iphone väcker världen, android tar över den. Finns du inte i mobben så finns du inte överhuvudtaget. Strategiskt så blir här smartability lika viktigt som searchability och sociability.

När nyårsklockorna klämtar 2011 så är det istället appar i smarta surfplattor som gäller. PC-marknaden minskar, smartphones tar över, sites tappar i värde, surfplattorna fyller mellanrummet däremellan. När nyårsklockorna klämtar 2012 kommer det istället vara appar i smart-tv som gäller. Allt mindre än 100% connectivity är att vrida klockan tillbaks, och du kommer nå ditt utbud vare sig du står i rulltrappan med din mobbe, sitter över en latte på café med din surfplatta, sitter vid datorn på ditt jobb, eller sitter uppkopplad på din smart-tv efter jobbet. 100% connectivity.

Den som då, år 2011 – i en hyperkonkurrerande marknad med überdigitala konsumenter - för att nå framgång på morgondagens ännu mer hyperkonkurrerande markad med ännu mer überdigitala konsumenter, planerar för att ”bygga en sajt”, gör sannolikt rätt i att se om sitt hus en sväng till.

Fram till år 2015 handlar det nämligen inte längre om att bygga på de gyllene 3S i form av Site-Search-Social med ytterligare ”roligheter” eller ”funktionalitet”. Fram till år 2015 handlar vägen till framgång istället om att över alltihop lägga ett ordentligt lager i form av ytterligare ett S.

Det handlar om att göra allting så SMART som möjligt.

Det handlar om skapa en gemensam hub, en hub där allt hänger samman, och där konsumenten oberoende av plattform med 100% connectivity får direkt tillgång till just sitt egna favoritutbud, ordnat på sitt eget sätt. Det handlar självklart om att göra det med fenomenal sökbarhet, och helt underbar socialitet – search and social är fortfarande inneboende skönheter i det online-omnipotenta paradis som växer fram.

Men det viktiga är att allt genomförs på ett verkligt smart sätt, och helt plattformsoberoende, med 100% connectivity från vilken device du än är, från smart-phone, smart-platta, smart-tv. Oavsett när och var du än är.

Det handlar om att vara smart. Om att jobba smart. Och att erbjuda smart.

Vad det sannolikt INTE handlar om, är att ”bygga en ny sajt”

…Från de tidigare 2D till detta allt mer mänskliga 3:e D.

Dagen till ära. Kadaffi nedknuffad från tronen, och det pre-nätala samhället helt enkelt för alltid förbi. Nätet är en gång för alla här för att liberalisera förtryckta samhällen, effektivisera föråldrade företag, och kommunicera hundrafalt mellan allt mer förändrade människor.

Från diktatorers förtryck, till människors vidgade intryck och uttryck som ger allt mer sociala avtryck.

Factum verum, det gjorda är det sanna. Och just nu görs mer än vad någon någonsin kunnat ana. Och vad folk sannolikt fortfarande ens börjat förstå. Det är helt enkelt fantastiskt