Ibland är man med om saker som får en att stanna till. På allvar.
Ibland är man med om saker som får en att ge precis allt man har att erbjuda. På allvar.
Den här sommaren har varit just precis sådan. Den här sommaren har fått mig att stanna till. Och den här sommaren har fått mig att ge precis allt. Den här sommaren har helt enkelt varit fullkomligt fenomenalt avvecklande. Och den här sommaren har helt enkelt varit fullkomligt fundamentalt utvecklande.
Den har gett svar på Meningen med precis allt. Och på ingenting. Och insikten att båda kan vara precis lika mycket värda
Men först några ord om själva ”alltet”
Det sägs att ingen kommer göra detta igen?
Efter en dag i Bodrum tillbaks till Kalymnos – borta bra men hemma verkligen BÄST – och dags för THE challenge. Har fått berättat för mig att jag gjort något ingen någonsin kommer att göra igen. Inte bara för att ingen är lika tuff. Utan även för att ingen är lika pompom
Hur som helst, upp kl. 5, möter upp med sköna fransmannen Claude och fyra till med Yannis fiskebåt i Myrties hamn precis vid soluppgången. Och sedan bär det av till grannön Telendos, 40 min anmarsch de första dryga 200 meterna fallhöjd innan det gudomliga berget pekar stuprätt upp.
Och sedan, multipitchen wild country, 9 pitcher klippklättring spikrakt upp
Vilket borde vara en utmaning i sig, men efter att vi som tredje team lyckats avverka 4 pitcher, kryper solen obarmhärtigt närmare. Där vi med allt för stor packning på ryggen klättrar mer än hälften av de 265 metrarna i 38 graders värme, utan en vindpust så långt ögat når. Men SÅÅÅÅÅÅ underbart roligt.
Tröja av. Gogglisar på. Grym stenhård klättring 400 meter ovanför marken med svetten forsandes 3,5 timmar i sträck. Tufa, överhäng, 3d, chickenheads, sva, precis allt, allt i en enda led. Världsklass
Och så till slut upp, som nr 161 på leden ever, och totalt helt slut i hela kroppen, i vartenda sinne.
Ändå är det då den verkligen stora utmaningen börjar. För det visar sig att ingen i sista teamet har någon som helst pejl på vägen ner, och framför oss väntar 470 meters fallhöjd av scrambling i 65 graders stekhet värme i solen, utan kläder lr mössa att skydda sig med. Och så självklart kommer vi ifrån varandra där vi går fel två ggr såklart, med 3 timmars vinglandes Rufus centimeter från solsting med militärmantra och halvliter vatten som enda fokus.
Var det doppet skönt!?!?!? Och var den 1,5 liter shandy fullkomligt makalös ;-D ;-D ;-D
Koma! 2 dagar recovery, hela kroppen värker. Vibrerar. Lever. Och fullkomligt NJUTER (!!!) av att värka, vibrera och leva
Jag ÄLSKAR livet ;-D
Går det att vara arg som ett bi och lycklig i världsklass samtidigt?
Någon vecka senare. En fullkomligt sagolik tid. Med paddling i surfkajak över öppet hav i tvåmetersvågor över milen, klättring av nya roliga leder, dykning 27 meter i glasklart vatten ner i undervattensravin, och därefter dws i störtcool fjord och det klaraste vatten. Allt varvat med gudomliga luncher, grymt chillig beach, och vansinnigt romantiska middagar till de mest paradisiska solnedgångar på egen balkong.
Och sedan dags för nästa äventyr
Färjan till Kos med ny kite under armen och humöret glittrande. Men väl framme lite väl tuff vind, pålandsvind och störda 2,5 meter vågor – inte riktigt som hemma på lilla Öland liksom :-O Grym pt, ut med båten och så i störda vågor i två timmar rehearsal av launch, bodydragging och allt. Med fullkomlig flygning, 6 liter vatten i magen och en halvliter i lungorna.
…och inget (!) j-kla flyt på brädan mer än några meter :-E
Arg, arg, ARG. Som ett bi!!! Ut två timmar igen, 12 liter havsvatten i magen, 2 liter i lungorna. Något bättre flyt på brädan, åtminstone typ ett fotbollsmål, men JESUS vad det lyfter. Helt, helt lycklig. Fullkomligt vansinnigt. Vilken kraft. Om jag bara kunde depower lite mer så jag inte behövde följa med kajten ett fotbollsmål upp också. Och inte följa med ner ett fotbollsmål under vattnet i GALEN fart också
Arg som ett bi. Totalt (!) slut i hela kroppen. Men fullkomligt, fullkomligt, lycklig
Att leva i intervall
Ytterligare några veckor senare sitter jag här och tittar ut över balkongen mot världens vackraste utsikt över världens vackraste solnedgång. Tänker tillbaks på den månad som varit. En fullkomligt sagolik sommar, kanske en av de mest fantastiska någonsin.
Så som Livet ska vara. Så som Livet är.
Grym klippklättring, kajting i 2,5-metersvågor, DWS i turkosblått vatten, dykning i undervattensraviner på 27 meters djup, paddling över öppet hav i 2-metersvågor, multipitch-klättring 9 pitcher 265 meter i 65 graders solgassande värme.
Allt varvat med grym chill på beachen, och rest days med kanonroliga böcker, gurgel, erotik och kärlek, de godaste grekiska luncher, roliga vänner och nya bekantskaper, de mest romantiska middagar med världens underbaraste kvinna, med hedonistiskt god mat nedskjöljt av härligt vin och mängder av spännande prat och tankar.
Och allt på en uppsjö av spännande platser på en av de mest paradisiska hörn av jorden. Med Världens bästa rock climbing, trevligaste människorna och godaste maten hemma i Kalymnos, med grym kajting i Kos, med puls och shopping i Bodrum, med multipitch, dykning och kajak på Telendos, med party på Rodos, och med romans och exotisk puls på Samos.
Hela själen är fylld av kärlek och harmoni, hjärnan fylld av spännande drömmar och funderingar, kroppen ett fullkomligt stenhårt muskelpaket, fylld av sybaritiskt god mat, gott vin och en spirituell livsglädje som bara är möjligt.
Och när jag sitter på världens underbaraste balkong och tänker dessa underbara tankar, känner glädjen i kroppen, själens kraft och styrkan i kroppen, så blir jag bara allt mer säker.
Livet handling inte om antingen-eller, det handlar om både/och.
Det handlar inte om att antingen vara en dampigt aktiv äventyrare med nya föresatser varje dag, timma, minut och sekund. Det handlar inte om att vara en passiv tänkare, en filosof och spirituell världsförbättrare, livsnjutare och tankemästare.
Det handlar om både/och. Det handlar om att leva livet i intervall, i ett ständigt flöde mellan stimulerande aktivitet och reflekterande passivitet, mellan intensiv prestation och påföljande reflektion, mellan inspirerande inmatningar och engagerande utmaningar.
Livet handlar om att leva i intervall. Och just nu lever jag Livet. Och älskar det. Ända in i mitt hjärta, i varje millimeter av min kropp, så lever jag Livet.
I intervall
…men nu dag för nya utmaningar





















